Fälttävlan

Om du är hästintresserad så har du säkert hört talas om fälttävlan. Det är en tävling där en häst och ryttare tävlar mot andra ekipage i de tre disciplinerna dressyr, banhoppning och terrängritt. Vad är det som gör fälttävlan till en så populär ridsport? Det är en fartfylld tävling med spektakulära hinder och snabba beslut. Ryttaren måste ha fullständig kontroll över sin häst, och hästens måste uppvisa uthållighet, snabbhet och lydnad. Fälttävlan beskrivs av många som ridsportens tuffaste gren, eftersom den kräver mod från både häst och ryttare. Det gör det också till en sport som uppskattas av publiken, som får njuta av elegant dressyr och spänningsfylld banhoppning. Men det finns också en sida till fälttävlan som inte alla känner till, dess offer. Som med alla sporter som har ett element av spänning så finns det också risker. Så vilka risker finns inom fälttävlan, och hur kan man minimera skadorna?

Hur farligt är det med fälttävlan?

Internationella källor uppger att minst 37 tävlande ryttare dog mellan 1997 och 2008 som ett resultat av skador som uppkommit under terrängritten vid tävlingar på nationell eller internationell nivå. Information om hur många hästar som skadats eller dött är svårare att få tag på, men det finns dokumenterade fall. Med tiden har banornas design blivit alltmer fokuserad på hästens och ryttarens säkerhet. Hindren är byggda så att de ger ett mer solitt intryck än tidigare, vilket faktiskt uppmuntrar hästen till ett djärvare språng, och på så sätt motverkar fall. Det är en slitsam sport som kräver mycket vila både för häst och ryttare. Hästen måste vara i toppform för att klara av besiktningen, och ryttare måste ha huvudet på skaft för att på bästa sätt leda sin häst. Hästarnas benskydd har också förbättrats. De användas knappt för ett antal år sen, men benskydd ses nu på nästan alla hästar på alla nivåer. För ryttarna gäller både hjälm och säkerhetsväst (gärna med airbag) som standard. Många ryttare byter ut hjälmen om den bara får så lite som en spricka.

En tävling med militära rötter

Det är inte så förvånande att denna tävling som kännetecknas av mod och disciplin har militära rötter. Fälttävlan har utvecklats utifrån militära kavalleritester där ryttaren förväntas ha skicklighet i flera typer av ridning. Nu för tiden genomförs tävlingen antingen som ett endagsevenemang där ekipaget visar upp sin skicklighet i de tre disciplinerna dressyr, banhoppning och terrängritt på en dag eller över två eller tre dagar, med dressyr de första två dagarna följt av terrängritt nästa dag och sedan banhoppning på sista dagen. Det är lika mycket på blodigt allvar nu som på dragonernas tid, men skillnaden är att ryttaren kan vila upp sig i en ställbar säng nu för tiden. Vi tänker också mer på säkerhet nu, för både häst och ryttare. Mycket annat har också förändrats, men det ofta magiska förhållandet mellan ryttare och häst är detsamma då som nu. Utan ett totalt förtroende för varandra går det inte.

Hälsofördelar med ridning

De som håller på med ridning gör det sannolikt främst för att de tycker att det är roligt, och för att de tycker om hästar – inte bara att rida på dem, utan också att sköta dem. Att rida är ju inte bara en aktivitet, utan en livsstil, som innebär att man tillbringar många timmar i stallet även ur sadeln. Med det sagt finns det dock stora fördelar för hälsan med att syssla med ridning, förutom att det är en rolig hobby.

Den kanske främsta fördelen är att man stärker kroppen och får bättre kondition. Alla är väl medvetna idag om att det är viktigt för hälsan att motionera regelbundet, särskilt om man sitter stilla mycket i sitt jobb. Medan man visserligen sitter även när man rider, är det långt ifrån samma typ av avslappnade sittning man gör i soffan eller i kontorsstolen; när man sitter i en hästsadel måste man ha full kontroll över varje muskel i sin kropp, eftersom hästen känner av varje skiftning i vikt man gör, och reagerar utefter den. Även ett lättare ridpass gör därför att den som är ovan snabbt börjar svettas och bli andfådd, och man kan räkna med rejäl träningsvärk dagen efter. Det är särskilt bålstabilitet och benmuskler som en ryttare behöver träna upp. Ridning är således också bra för hälsan genom att det ger bättre hållning.

Men det är inte bara fysiska aspekter av hälsan som förbättras genom ridning – att rida regelbundet kan också bidra till minskad stress, och stress är ju ett verkligt folkhälsoproblem idag. Både den fysiska aktiviteten och det faktum att man umgås med djur bidrar till att hålla stressnivåerna nere när man hänger i stallet.

En annan fördel för hälsan med ridning är att det är en sport som utövas utomhus (till större delen). Medan man visserligen håller till i ridhus då och då, finns det inget (förutom möjligtvis vädret) som hindrar att man tar med sig sin häst på en ridtur ute i skogen eller på en landsväg, ute i solen och friskluften. På det sättet får ryttare i sig gott om D-vitamin och bygger upp en härlig aptit.

För att få ut det absolut mesta av sin ridning bör den därför alltid kombineras med att man äter god och näringsriktig mat, gärna i sällskap med sina andra stallkamrater. Då får man också in den sociala aspekten av ridningen, som kan vara lika viktig för ens välmående som fysisk motion och frisk luft. Ett av de bästa sätten att anordna en middag för många människor är att grilla, och om man letar efter en grill som ska köpas in gemensamt till stallet kan man gå in på Buildor.se, där det finns ett stort utbud av olika typer av grillar. Man hittar till exempel en Landmann kolgrill eller smoker där, som passar perfekt för trevliga grillkvällar efter en dags ridlektioner eller hästskötsel.  

Slutligen kan ridning faktiskt ha positiva effekter på ens mentala förmågor och egenskaper. En studie utförd vid Luleå tekniska universitet visade till exempel att kvinnor som jobbar i stall utvecklar ledaregenskaper, vilket egentligen inte är konstigt, eftersom man som ryttare alltid leder någon annan – det vill säga hästen – med tålamod och självförtroende. I ett stall får flickor och pojkar också från tidig ålder lära sig att ta eget ansvar, och ta hand om de delar av hästens skötsel som de klarar av – allt från att rykta den till att mocka stallet och sköta om hästens utrustning. Det bygger karaktär och självförtroende, vilket i längden är mycket positivt för den mentala hälsan.

Ridkläder vid tävling

Vad en ryttare har på sig på en tävling beror självklart på vilken gren de tävlar i (kläder för fälttävlan ser till exempel mycket annorlunda ut från de för voltige), men de grenar som de flesta tänker på i första hand är banhoppning och dressyr, och kläderna för dessa grenar är mycket snarlika.

Inom dressyr säger tävlingsreglementet att ryttaren ska bära en riddräkt med godkänd ridhjälm eller hatt med inbyggd ridhjälm. Detta sistnämnda är något som är unikt för dressyrgrenen, och det är sannolikt den gren där estetiken står i störst fokus. Sannolikt är det av samma anledning som ryttaren ska bära en ridkavaj eller ridfrack, och inte en ridjacka – i reglementet står specifikt att jackan inte får sluta vid midjan. En dressyrryttare kan med andra ord se ut som att hen är på väg till en fin tillställning likagärna som en ryttartävling. Förutom kavajen ingår i riddräkten även ett par ridbyxor (som vanligtvis är vita vid tävling) och ett par ridstövlar. Under kavajen ska ryttaren ha en polotröja eller en skjorta som är knäppt i kragen.

När det gäller banhoppning har grenen det gemensamt med dressyren att riddräkten fortfarande är basen för ryttarens utstyrsel, det vill säga vita ridbyxor, ridstövlar (eller jodphursskor med shortchaps utan fransar) och en polotröja eller skjorta. Inom banhoppning används dock bara ridhjälmar, inga hattar. När det gäller ridkavajen beror det på nivå: på lokala tävlingar går det bra med en vanlig tröja eller fritidsjacka, men från och med regionala tävlingar och uppåt ska ryttarna ha ridkavaj. I tävlingsreglementet för banhoppning står också inskrivet att överdomaren kan ge tillåtelse för deltagarna att bära regnrock eller att ta av sig ridkavajen, beroende på väderleken.

Även om ryttaren själv alltså inte kan bära kläder med sponsorloggor eller liknande, kan de övriga medlemmarna i ryttarens team göra det. Om du vill skapa kläder för ditt team inför en tävling du ska delta i, kan du gå in på Medtryck.com. Där finns ett stort utbud av t-shirts och andra kläder som kan förses med tryck.

Att bygga ett ridhus

Ett ridhus är ett måste om man driver en ridskola eller om man satsar på en ridsport, eftersom det ger möjlighet att rida året runt, även på kalla och snöiga vinterdagar. För att ridhuset ska hålla under många år framöver, och passa hästarnas och ryttarnas alla behov, finns det dock vissa saker som är bra att ha i åtanke när man bygger ridhuset.

En viktig faktor är självklart materialet. Det vanligaste alternativet, sannolikt för att det är billigare, är att bygga ett ridhus som inte är uppvärmt. Det betyder att man måste använda sig av material som inte drabbas av kondens, och som ger en varm känsla på egen hand. Trä är därför ett bra alternativ till väggarna, medan fibercement passar till taket, eftersom det är ett kondensfritt material. Dessutom hjälper det till att isolera ridhuset mot både värme och kyla (om sommaren kan det ju istället bli mycket varmt inne i ridhuset).

Något annat som kan påverka temperaturen inne i ridhuset är hur mycket ljusinsläpp man har. Att ha ett stort ljusinsläpp i taket förhöjer självklart trivseln i ridhuset och gör att ridhuset blir lite varmare på vintern. På sommaren får det dock effekten att underlaget i ridhuset torkar upp snabbare på grund av solens strålar, varför man måste vara mer noggrann med att återfukta underlaget ofta.

Något som kan vara bra att tänka på innan man sätter igång med själva byggnationen är att jämföra olika byggvaruhus för att se var man kan få bäst pris för det material man behöver köpa. Det är till exempel alltid en bra idé att titta hos Skånska byggvaror, eftersom de erbjuder ett stort sortiment av allt man behöver för ett byggprojekt, till priser som oftast är lägre än i de fysiska byggvaruhusen. Dessutom slipper man på det sättet köra flera vändor till och från byggvaruhuset för att hämta materialet – det levereras smidigt till byggarbetsplatsen. Med allt detta i ordning är det bara att sätta igång att bygga ridhuset, så att både hästar och människor kan njuta av att rida i en skyddad och ombonad miljö.

Städning i stallet

Att hålla rent i stallet är viktigt både för hästar och människor, och av den anledningen finns det även reglerat av Jordbruksverket att man ska städa hela stallet noggrant minst en gång om året, samt att ströbäddar för hästarna ska hållas rena och torra kontinuerligt. Detta gäller även övriga förvaringsutrymmen för hästen.

En bra tid på året att planera in städningen är på sommaren, då hästarna är ute på bete och man kan arbeta ostört inne i stallet. En ordentlig rengöring kräver nämligen att man tvättar alla ytor, och kanske behöver man även fräscha upp vissa delar av stallet genom att måla om dem eller renovera dem på något sätt. Bra hjälpmedel vid tvättningen är en högtrycksspruta och desinfektionsmedel. Innan detta kan ske måste man dock förbereda stallmiljön genom att plocka bort alla lösa föremål och lyfta ut dem ur stallet.

Förutom att på detta sätt tvätta bort bakterier i stallet, är det också viktigt att se till att luften i stallet håller sig så fri från damm som möjligt. Därför är det viktigt att även rengöra ventilationstrummorna och ventilationsfiltren när man städar, eftersom det samlas damm och partiklar där som kan följa med luftströmmen tillbaka in i stallet.

Det är ett stort jobb att göra rent ett helt stall, som självklart blir lättare om man är flera som hjälps åt. När allt är klart kommer man dock sannolikt att tycka att det var värt det, eftersom man kommer att märka stor skillnad mellan de rena ytorna och de troligen leriga ytorna som samlat på sig smuts och bakterier under ett helt år.

Ansvaret att städa stallet faller naturligtvis på de som förvarar sina hästar där eller som rider där. På en ridskola kan till exempel eleverna ha ett ansvar att hjälpa till. När det gäller mer omfattande städprojekt hemma, som flyttstädning, kan man däremot leja bort arbetet på någon annan, för att själv slippa. Om man vill ha hjälp med flyttstädning i Lund kan man till exempel vända sig till Qleano.se, där man också hittar städfirmor i andra städer.

Våra svenska hästraser

 

Det finns över 250 stycken olika hästraser i världen och många av dem finns även här i Sverige. Vårt klimat och vår hästkultur gör att vissa av dessa raser passar extra bra här i Sverige. Därför har vi här i Sverige också tre stycken helt egna hästraser som är extra bra anpassade till våra förhållanden. Här i Sverige användes hästen traditionellt sett som ett arbetsredskap, främst för att bruka jorden och kunna ta hem timmer från skogen. Till det passade de två största av våra hästraser, den Nordsvenska hästen och Svensk Ardenner mycket bra. Det är två väldigt tåliga och starka hästraser som kunde dra tunga lass utan att klaga. Hästen användes även som transportmedel. Till det passade den lite nättare rasen Gotlandsruss bra. Här är en beskrivning av de tre svenska hästraserna:

  • Den Nordsvenska hästen

Den här rasen är en av endast tre inhemska raser i Sverige. Det är från början en brukshäst som avlats fram för att kunna jobba hårt inom jordbruket eller dra timmer i skogen. Temperamentet är lugnt och sävligt. Den här hästrasen är mycket tålig och klarar bra av det svenska klimatet. Eftersom att maskiner har ersatt hästkraft i jordbruket har rasen varit på nedgång. Många vill dock försöka bevara denna ras och den Nordsvenska hästen passar mycket bra till westernridning och långritt.

  • Gotlandsruss

Gotlandsrusset är en mycket gammal ras som funnits på Gotland sedan järnåldern. Russet är i ponnystorlek och är en mycket populär ridhäst och används även en hel del inom ponnytrav. Russet var från början en helt vild ras som tillfångatogs och tämjdes av människorna på Gotland. Idag avlas det på tama russ men det finns en liten flock kvar av halvvilda Gotlandsruss på Lojsta hed på Gotland. Eftersom att russet länge har levt helt vilt är det en mycket tålig hästras som är lättfödd och tål det svenska klimatet bra. Den är idag en av våra mest populära ponnys, speciellt till barn. Gotlandsrusset fördes från Gotland med båt och spreds sen över hela det svenska riket.

  • Svensk Ardenner

Hästrasen Ardenner kommer ursprungligen från bergskedjan Ardennerna i Belgien men den har genom åren avlats fram till att vara så anpassad till svenska förhållanden att den nu räknas som en helt egen ras. Ardennern är ju även en av världens största hästraser så den lämpar sig bra som stark draghäst eller för att använda vid skogsbruk. Eftersom att i huvudsak allt jordbruk och även skogsbruk numera bedrivs med maskiner har Ardennern blivit allt mer sällsynt här i Sverige men det finns många som jobbar för att bevara den. Enskilda personer och föreningar runt om i landet jobbar för att bevara denna hästras och brukar fortfarande den svenska Ardennern till t.ex. skogsbruk och lantbruk.

Populära hästraser i Sverige

 

Ridsport är en av våra mest populära sporter sett till utövare. Det är många som rider på ridskolor runt om i landet men många väljer även att skaffa en egen häst. För den som vill ha en egen häst finns det många olika hästraser att välja på och alla har olika egenskaper. Renrasiga fullblod med fin stamtavla är nog det enda som duger om du vill tävla på hög nivå med din häst medan den som nöjer sig med en trogen och tålig ridhäst åt barnen kan välja en enklare ras av ponny. Här kommer några exempel på populära hästraser i Sverige:

  • Connemaraponny

Connemaraponnyn kommer som namnet avslöjar från området Connemara på Irland och är den enda inhemska ponnyrasen på Irland. Den är populär som en första häst för yngre ryttare på grund av att den inte blir så stor. Ponnyn passar bra till att både hoppa och träna dressyr. Mankhöjden brukar vara runt 130-140 cm men den kan även växa sig större ibland. Connemaran passar utmärkt som ridhäst eftersom att den har egenskaper som att vara lugn och tålig, den har även en naturlig sundhet som många andra raser som härstammar från vilda raser.

  • Svenskt halvblod

Halvblodsrasen är en mycket populär ridhäst. Den har ett något lugnare temperament än fullblod och passar därför för alla slags ryttare. På grund av sitt stabila temperament är den ofta också en framgångsrik tävlingshäst. Halvblod är fullblod som har delar av kallblodsras i sig. Detta för att skapa en häst med lite lugnare egenskaper än fullbloden. Svenskt halvblod kallas också ofta för svenskt varmblod. Rasen har tagits fram ur den svenska lanthästen, främst för att passa för militärt bruk men används idag som främst som rid och tävlingshäst.

  • Engelskt fullblod

Som namnet antyder härstammar denna ras från England och den har helt och håller avlats fram av människan, främst under 1600- och 1700-talet. Rasen togs från början fram från tre stycken orientaliska hingstar och även av den mindre idag utdöda rasen Galloweyponnyn. Målet var att få fram en så snabb hästras som möjligt och det Engelska fullblodet är än idag den snabbaste hästrasen. Den används därför till att tävla i galopp som kräver snabba och temperamentsfulla hästar. På grund av sitt heta humör är fullblodet ibland svår att rida på men dess atletiska egenskaper gör att de ändå tävlas med av toppryttare inom t.ex. hoppning.

 

Ridning är en kul sport som ger bra motion och passar alla åldrar. Det är också en mycket social hobby där du kan lära känna andra som delar ditt intresse. Det sociala umgänget med hästarna är också något som ger lite extra jämfört med andra sporter. Att rida ger dig tillfälle att träna inte bara styrka och kondition utan också balans och stabilitet. Sett till hur många utövare så är ridning en av våra största sporter här i Sverige och den växer hela tiden. Alla kan börja rida, både gammal och ung, kille eller tjej så läs dessa råd och ta sen kontakt med närmaste ridskola.

  • Kostnad för att rida

Många blir avskräckta när de ser hur dyrt det är att rida. Kostnaden beror förstås mycket på var du bor i landet. Helt naturligt blir det dyrare att rida i ett stall som ligger mitt inne i stan jämfört med ett stall som ligger ute på landet. Misströsta inte för de flesta stall brukar kunna erbjuda olika alternativ och du kan säkert hitta en form som passar din plånbok. Väljer du att rida i en större klass kortare tid på en vardag kan du säkert komma undan lite billigare. Kanske ni kan gå ihop några stycken och samåka ut till ett stall längre ut på landet, då kommer ni definitivt mycket billigare undan.

  • Utrustning för ridning

Precis som inom all annan sport har det där med hur mycket utrustning du behöver rustat iväg till helt otroliga proportioner. Ridsporten är inget undantag. Det du ska ha i åtanke är dock att mycket av den utrustning som tillkommit inom ridsporten är till för att förhöja säkerheten. Är du nybörjare brukar det dessutom gå alldeles utmärkt att låna den utrustning du behöver på ridskolan.

Ridning som rehabilitering

 

Att rida ger fin och mångsidig träning och motion. Ridning passar dessutom extra bra för den som har speciella behov, både kroppsligt och själsligt. Att rida är en skonsam typ av träning som tränar upp styra och stabilitet hos den som rider. Därför passar ridningen mycket bra som rehabiliteringsträning för personer med fysiska funktionshinder eller skador. Att få umgås och pyssla med hästarna är något som även gör underverk för personer med psykiska svårigheter.

  • Mångsidig träning

Vid ridning så aktiveras muskler som kanske inte används annars. Eftersom att hästen rör sig blir det naturligt för kroppen att träna på att hålla balansen och stabilisera sig. Den här typen av träning passar extra fint för människor med neurologiska sjukdomar och personer med muskelproblem. Studier visar också att ridning minskar smärta och ökar rörligheten hos personer med ryggbesvär.

  • Som balsam för själen

Att få samverka och kommunicera med hästar är någonting som är bevisat bra för själen. Personer med tex psykiska funktionsnedsättningar eller drabbade av depression får stor lindring av att pyssla om och sköta hästar samt rida. Ridningen ökar också personernas kroppskännedom vilket leder till ökad självkänsla och självförtroende för dessa personer.

Att åka på ridläger

Att få åka på ridläger är den stora drömmen för många av de elever som rider på någon av landets många ridskolor. Tusentals lyckliga barn och ungdomar får varje sommar sin dröm uppfylld genom att få möjlighet att åka på något av de hundratals ridläger som anordnas runt om i Sverige. För många som åker på ridläger är ridning deras absolut största intresse och vad kan då vara bättre än att få ägna en hel vecka åt bara hästar.

Ett ridläger pågår oftast en vecka och under den veckan bor deltagarna tillsammans och ägnar hela dagarna åt att ta hand om hästarna och rida. Varje deltagare får en ”egen” häst som den sen är ansvarig för hela veckan. För den som inte vill bo borta en hel vecka kan finns det även dagläger där deltagarna träffas och rider på dagarna men åker hem på kvällen.

Utbudet av ridläger i Sverige är stort. Det finns läger som passar de flesta. Vare sig du vill få uppleva en vecka på hästryggen ute i naturen eller kanske lite mer centralt i en tätort så finns den möjligheten. Både nybörjare och mer avancerade ryttare kan ha nytta av ridläger.