Att hålla rent i stallet är viktigt både för hästar och människor, och av den anledningen finns det även reglerat av Jordbruksverket att man ska städa hela stallet noggrant minst en gång om året, samt att ströbäddar för hästarna ska hållas rena och torra kontinuerligt. Detta gäller även övriga förvaringsutrymmen för hästen.
En bra tid på året att planera in städningen är på sommaren, då hästarna är ute på bete och man kan arbeta ostört inne i stallet. En ordentlig rengöring kräver nämligen att man tvättar alla ytor, och kanske behöver man även fräscha upp vissa delar av stallet genom att måla om dem eller renovera dem på något sätt. Bra hjälpmedel vid tvättningen är en högtrycksspruta och desinfektionsmedel. Innan detta kan ske måste man dock förbereda stallmiljön genom att plocka bort alla lösa föremål och lyfta ut dem ur stallet.
Förutom att på detta sätt tvätta bort bakterier i stallet, är det också viktigt att se till att luften i stallet håller sig så fri från damm som möjligt. Därför är det viktigt att även rengöra ventilationstrummorna och ventilationsfiltren när man städar, eftersom det samlas damm och partiklar där som kan följa med luftströmmen tillbaka in i stallet.
Det är ett stort jobb att göra rent ett helt stall, som självklart blir lättare om man är flera som hjälps åt. När allt är klart kommer man dock sannolikt att tycka att det var värt det, eftersom man kommer att märka stor skillnad mellan de rena ytorna och de troligen leriga ytorna som samlat på sig smuts och bakterier under ett helt år.
Ansvaret att städa stallet faller naturligtvis på de som förvarar sina hästar där eller som rider där. På en ridskola kan till exempel eleverna ha ett ansvar att hjälpa till. När det gäller mer omfattande städprojekt hemma, som flyttstädning, kan man däremot leja bort arbetet på någon annan, för att själv slippa. Om man vill ha hjälp med flyttstädning i Lund kan man till exempel vända sig till Qleano.se, där man också hittar städfirmor i andra städer.
Det är från början en brukshäst som avlats fram för att kunna jobba hårt inom jordbruket eller dra timmer i skogen. Temperamentet är lugnt och sävligt. Den här hästrasen är mycket tålig och klarar bra av det svenska klimatet. Eftersom att maskiner har ersatt hästkraft i jordbruket har rasen varit på nedgång. Många vill dock försöka bevara denna ras och
på Gotland sedan järnåldern. Russet är i ponnystorlek och är en mycket populär ridhäst och används även en hel del inom ponnytrav. Russet var från början en helt vild ras som tillfångatogs och tämjdes av människorna på Gotland. Idag avlas det på tama russ men det finns en liten flock kvar av halvvilda Gotlandsruss på Lojsta hed på Gotland. Eftersom att russet länge har levt helt vilt är det en mycket tålig hästras som är lättfödd och tål det svenska klimatet bra. Den är idag en av våra mest populära ponnys, speciellt till barn. Gotlandsrusset fördes från Gotland med båt och spreds sen över hela det svenska riket.
Ardennerna i Belgien men den har genom åren avlats fram till att vara så anpassad till svenska förhållanden att den nu räknas som en helt egen ras. Ardennern är ju även en av världens största hästraser så den lämpar sig bra som stark draghäst eller för att använda vid skogsbruk. Eftersom att i huvudsak allt jordbruk och även skogsbruk numera bedrivs med maskiner har Ardennern blivit allt mer sällsynt här i Sverige men det finns många som jobbar för att bevara den. Enskilda personer och föreningar runt om i landet jobbar för att bevara denna hästras och brukar fortfarande den svenska Ardennern till t.ex. skogsbruk och lantbruk.
et Connemara på Irland och är den enda inhemska ponnyrasen på Irland. Den är populär som en första häst för yngre ryttare på grund av att den inte blir så stor. Ponnyn passar bra till att både hoppa och träna dressyr. Mankhöjden brukar vara runt 130-140 cm men den kan även växa sig större ibland. Connemaran passar utmärkt som ridhäst eftersom att den har egenskaper som att vara lugn och tålig, den har även en naturlig sundhet som många andra raser som härstammar från vilda raser.
nna ras från England och den har helt och håller avlats fram av människan, främst under 1600- och 1700-talet. Rasen togs från början fram från tre stycken orientaliska hingstar och även av den mindre idag utdöda rasen Galloweyponnyn. Målet var att få fram en så snabb hästras som möjligt och det Engelska fullblodet är än idag den snabbaste hästrasen. Den används därför till att tävla i galopp som kräver snabba och temperamentsfulla hästar. På grund av sitt heta humör är fullblodet ibland svår att rida på men dess atletiska egenskaper gör att de ändå tävlas med av toppryttare inom t.ex. hoppning.
n. Alla kan börja rida, både gammal och ung, kille eller tjej så läs dessa råd och ta sen kontakt med närmaste ridskola.
Att få umgås och pyssla med hästarna är något som även gör underverk för personer med psykiska svårigheter.
anordnas runt om i Sverige. För många som åker på ridläger är ridning deras absolut största intresse och vad kan då vara bättre än att få ägna en hel vecka åt bara hästar.
ig nr ens barn vill börja att rida. Så får dom en chans att testa på ridning utan att behöva göra några större investeringar. Håller intresset i sig kanske det kan funderas på att köpa en egen häst senare.
Därför är det viktigt att använda den